GEORGISK VINKULTUR
Vinet i Georgien har en stor betydelse. Det är symbol för nydaning, uthållighet, välstånd och gästfrihet. Det är grunden till folkets identitet, därför tror många georgier att vinet och landets historia är oskiljbara.
Vinet är också en viktig del av georgiskt kulturarv.
Även introduktion av Kristendom i Kaukasus är sammankopplad med vinranka. Enligt legenden första korset var gjort av vinstock bundet med hår av heliga Nino som kom från Kappadokien i Turkiet till antika Iberien (idag region Kartli).
Man hittar motiv av vindruvor och vinkaraffer överallt: som dekor i kristna kyrkor och katedraler, i antika legender, i folkmusik och dans. Vinodling är ett sätt att förmedla individuell karaktär av detta kaukasiska folk. Så var det för många hundra år sedan, så är det även idag.
Det finns alla klimatzoner i Georgien. Det odlas specifika druvsorter i varje vinregion beroende på lokalt klimat och jordmån, därmed skiljes även viner i sin stil och karaktär.
I Georgien har man inte förlorat kunskapen om den traditionella metoden att framställa vin i nedgrävda amforor som folk hade i Antiken innan man uppfann ekfat och ståltank. Som bekräftelse av den kulturella betydelsen har denna metod fått en status av Nationellt Monument av Immateriella Kulturarv tilldelad av UNESCO.